Redovisning & revision i Stockholm

Senast uppdaterad: oktober 2025

Vad är milersättning?

Milersättning (eller bilersättning) är den ersättning du får för att använda egen bil i tjänsten. Den ska täcka de faktiska kostnaderna för drivmedel och bilens värdeminskning. Ersättningen kan betalas ut av arbetsgivaren skattefritt upp till vissa schablonbelopp – eller dras av i deklarationen om du själv står för kostnaden.

Ersättningen gäller endast tjänsteresor, inte resor till och från jobbet. För sådana resor finns i stället möjligheten till reseavdrag (se nedan).

Skattefri milersättning 2025 – oförändrade nivåer

Efter höjningen 2023 ligger schablonbeloppen oförändrade även 2025. Skatteverket har inte föreslagit några ändringar, vilket innebär att samma nivåer som 2024 gäller.

Aktuella belopp

Beloppen gäller för både anställda och egenföretagare. Om arbetsgivaren betalar ut mer än dessa belopp blir den överskjutande delen skattepliktig lön och underlag för arbetsgivaravgifter.

Exempel: Så räknar du ut milersättning

Anna arbetar som konsult i Göteborg och kör sin privata bil till ett kundmöte i Växjö.

Avståndet är 23 mil enkel väg, alltså 46 mil tur och retur.

• Skattefri ersättning: 46 mil × 25 kr = 1 150 kr
• Beloppet är skattefritt och behöver inte tas upp i deklarationen.

Om arbetsgivaren istället hade betalat 30 kr per mil, hade de extra 5 kr/mil (230 kr totalt) beskattats som lön.

Rätt till milersättning – anställda och egenföretagare

För anställda

Om du använder din privata bil i tjänsten kan arbetsgivaren betala ut 25 kr/mil skattefritt.

Om arbetsgivaren inte betalar ut ersättning får du själv göra avdrag i deklarationen.

För egenföretagare

Driver du enskild firma får du göra avdrag i bokföringen med samma schablonbelopp:

25 kr/mil för privat bil, 12 kr/mil för förmånsbil (bensin/diesel), och 9,50 kr/mil för elbil.

Avdragen minskar vinsten och därmed även den skatt du betalar på inkomsten.

Milersättning för elbil – så fungerar det

Elbilar har lägre driftkostnader, och därför är schablonbeloppet lägre för förmånsbilar som laddas privat.

För privata elbilar gäller dock samma belopp som för övriga drivmedel – 25 kr/mil – eftersom ersättningen ska täcka både el, service och slitage.

För tjänstebilar eller förmånsbilar som laddas hemma gäller:

• 9,50 kr/mil i skattefri ersättning när du betalar elen själv
• Arbetsgivaren bör kunna visa hur ersättningen beräknats (t.ex. via körjournal eller ladddata)

Avdrag i deklarationen

Om du inte får milersättning från din arbetsgivare kan du göra reseavdrag i deklarationen.

För att avdraget ska godkännas krävs att:

• Avståndet mellan bostad och arbetsplats är minst 5 km
• Du sparar minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafik
• Dina totala resekostnader överstiger 11 000 kr per år

Avdraget görs med samma schablonbelopp – 25 kr/mil – och du behöver kunna visa upp körjournal eller likvärdiga uppgifter vid en eventuell granskning.

Körjournal – krav på dokumentation

En korrekt körjournal ska innehålla följande uppgifter:

• Datum för resan
• Start- och stopplats
• Syfte med resan
• Antal körda kilometer
• Mätarställning vid start och slut

En digital körjournal, som automatiskt registrerar alla resor, gör det enklare att bevisa körsträckor vid revision eller deklaration. Skatteverket accepterar både manuella och elektroniska körjournaler, men de ska vara fullständiga och trovärdiga.

Vanliga frågor om milersättning 2025

Gäller 25 kr/mil fortfarande 2025?

Ja. Schablonbeloppen som infördes 2023 gäller även 2025 utan förändring.

Kan arbetsgivaren betala mer än 25 kr/mil?

Ja, men den del som överstiger schablonen beskattas som vanlig lön.

Får jag milersättning för resor till och från jobbet?

Nej, det räknas som privata resor. Du kan däremot ha rätt till reseavdrag i deklarationen om du uppfyller villkoren.

Får jag milersättning för elbil?

Ja – 25 kr/mil för privat elbil i tjänsten, 9,50 kr/mil för förmånsbil som laddas privat.

Tips för arbetsgivare

• Ersätt rätt: Håll dig till Skatteverkets schablonbelopp för att undvika onödig administration.
• Inför policy: Dokumentera hur milersättning hanteras i företagets resepolicy.
• Använd körjournal: Underlättar både lönehantering och deklarationsunderlag.
• Tänk på förmånsbilar: Se till att drivmedel betalas rätt – annars kan bränsleförmån uppstå.

Sammanfattning – Milersättning 2025

Behöver du hjälp med lönehantering eller reseavdrag?

Hos Revea får du professionell rådgivning i frågor som rör lön, ersättningar och skatter.

Vi hjälper företag att sätta upp korrekta rutiner för milersättning, traktamente och reseavdrag – så att allt blir rätt från början.

Ring oss på 08-678 18 40 eller skicka ett mail till info@revea.se

Vad är SGI?

SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och används av Försäkringskassan för att räkna ut ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och rehabiliteringsersättning.

Din SGI baseras på den årliga arbetsinkomst du kan antas ha framöver – alltså inte exakt vad du tjänade förra året, utan en bedömning av vad du normalt tjänar i dagsläget.

Exempelvis räknas:

• Lön från anställning
• Arvode
• Egenföretagarinkomst (överskott i verksamheten)

Men kapitalinkomster, bidrag eller studiemedel räknas inte.

Försäkringskassan fastställer och uppdaterar din SGI – men du måste själv anmäla om något förändras.

SGI-tak och lägstanivå 2025

År 2025 är taket för SGI 10 prisbasbelopp, vilket motsvarar 588 000 kronor i årsinkomst (prisbasbeloppet 2025 = 58 800 kr).

Det betyder att du kan få ersättning för inkomster upp till denna nivå.

Har du en högre inkomst påverkar det inte din ersättning.

För att ha rätt till sjukpenning måste SGI vara minst 24 % av prisbasbeloppet, det vill säga 14 112 kronor 2025.

Vid beräkning av sjukpenning multipliceras SGI med 0,97 innan ersättningen räknas ut.

Ersättningen motsvarar normalt 80 % av din SGI, dock högst upp till taket.

Hur skyddar man sin SGI?

Din SGI kan försvinna om du slutar arbeta utan att meddela Försäkringskassan – det kallas att SGI:n ”nollas”.

För att skydda den behöver du ha en godkänd anledning till att inte arbeta, till exempel:

• Du är inskriven på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande
• Du studerar med studiemedel
• Du är föräldraledig och tar ut minst fem föräldrapenningdagar per vecka
• Du är gravid från och med vecka 32
• Du vårdar ett sjukt barn eller en närstående

Om du inte uppfyller något av dessa villkor kan Försäkringskassan besluta att din SGI inte längre är skyddad, vilket innebär att du får 0 kronor i ersättning om du blir sjuk.

Hur beräknas SGI?

Försäkringskassan räknar ut SGI utifrån din förväntade bruttoårsinkomst – före skatt.

Exempel:

Du har en månadslön på 30 000 kr.

30 000 × 12 = 360 000 kr i årsinkomst.

Din SGI blir alltså 360 000 kr (förutsatt att inkomsten är stadigvarande).

Vid timanställning eller oregelbundet arbete görs en genomsnittlig bedömning baserad på tidigare inkomster.

Om du byter jobb, går upp eller ner i tid, eller startar eget, behöver du själv anmäla det till Försäkringskassan.

SGI för företagare

Enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag

För dig som driver enskild firma eller handelsbolag baseras SGI på företagets överskott före skatt – alltså resultatet efter kostnader men före skatt.

Aktiebolag

För dig som driver aktiebolag räknas bara den lön du tar ut från bolaget.

Utdelningar eller bolagets vinst påverkar inte SGI.

Tar du inte ut någon lön riskerar du att din SGI sätts till noll kronor.

Nystartat företag

Om du nyligen startat företag (inom 36 månader) kan SGI beräknas utifrån vad en anställd med motsvarande erfarenhet skulle ha tjänat – en så kallad jämförelseinkomst.

Försäkringskassan gör då en individuell bedömning.

SGI och olika typer av ersättning

Din SGI påverkar flera ersättningsformer från Försäkringskassan, bland annat:

När ska du uppdatera din SGI?

Försäkringskassan uppdaterar inte din SGI automatiskt.

Du måste själv meddela ändringar i inkomst eller anställning.

Exempel på situationer då du bör anmäla:

• Du byter jobb eller får ny lön
• Du går från deltid till heltid (eller tvärtom)
• Du startar eller avslutar företag
• Du börjar studera, blir arbetslös eller tar tjänstledigt

Ändringen gör du enklast på Mina sidor hos Försäkringskassan.

SGI för kombinatörer – både anställd och företagare

Om du både är anställd och driver eget företag räknas SGI på summan av dina inkomster, upp till taket (588 000 kr år 2025).

Lönen från anställningen räknas först, därefter läggs företagets överskott till.

Exempel:

• Lön: 400 000 kr
• Överskott från företag: 200 000 kr
• Totalt 600 000 kr → SGI begränsas till 588 000 kr.

För dig som arbetsgivare

Som arbetsgivare kan du ansöka om arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd – ett bidrag från Försäkringskassan som hjälper till att finansiera insatser för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaro.

Stödet kan användas för exempelvis expertstöd, utbildning eller utredning av anställdas behov.

Så fungerar arbetsgivaransvar

Sammanfattning

Att förstå och korrekt rapportera din SGI är avgörande för att säkerställa att du och dina anställda får rätt ersättning vid behov. Här är några praktiska råd:

• Utdelning räknas inte: Kom ihåg att eventuella inkomster från aktieutdelningar inte räknas med vid beräkning av din SGI, vilket beror på att sociala avgifter inte tas ut på sådana inkomster. Det är därför viktigt att även ta ut lön som företagare. Hur mycket lön man ska ta ut är däremot en annan fråga.
  

• Håll koll på dina inkomster: Samla och dokumentera dina inkomstuppgifter noggrant.
  
  
• Var medveten om gränsbeloppen: Känn till de högsta och lägsta beloppen för SGI.
  
  
• Använd tremånadersregeln vid behov: Om din inkomst förändras avsevärt, se till att begära omprövning av SGI.

Rådgivning och stöd

För dig som driver företag eller har anställda är det avgörande att SGI och löneuttag hanteras korrekt. En felaktig bedömning kan påverka både din egen sjukpenning och dina medarbetares trygghet.

På Revea hjälper vi företagare att planera löneuttag, optimera ersättningsnivåer och skapa rutiner för SGI-hantering. Vi ser till att du står stark – oavsett om det handlar om sjukpenning, föräldraledighet eller annan frånvaro i verksamheten.

Läs mer om våra tjänster inom Lön & HR, samt rådgivning inom skatt och ekonomi.

Kontakta oss på 08-678 18 40 eller info@revea.se för personlig rådgivning och stöd.

Förändringen innebär inte bara fler noter och nyckeltal – det ställer helt nya krav på hur ekonomin dokumenteras, kommuniceras och planeras. Här förklarar vi vad som gäller, varför det sker och hur din bostadsrättsförening bör förbereda sig inför K3.

Varför måste bostadsrättsföreningar byta till K3?

Bakgrunden är Bokföringsnämndens beslut att modernisera redovisningen i bostadsrättsföreningar. K3 ger en mer rättvisande bild av ekonomin, särskilt när det gäller underhåll och större investeringar.

Från och med räkenskapsåret som inleds efter 31 december 2025 måste därför alla bostadsrättsföreningar – oavsett storlek – tillämpa K3-regelverket. Det finns inga undantag.

K2 vs K3 – vad är skillnaden?

Vad innebär K3 för en bostadsrättsförening?

Att tillämpa K3 innebär en hel del praktiska förändringar för föreningens styrelse och ekonomiska förvaltare:

1. Komponentavskrivning blir obligatorisk

Istället för att skriva av hela byggnaden som en post, måste den delas upp i betydande komponenter – t.ex. tak, stammar, fasad och fönster – med egna avskrivningstider.

Exempel: Taket kan skrivas av på 40 år, medan fönstren skrivs av på 30 år och stommen på upp till 120 år. Detta speglar den verkliga livslängden och gör det lättare att planera underhåll och investeringar.

2. Underhållsplanen blir central

Underhållsplanen är inte längre bara ett internt verktyg – den blir en del av den finansiella rapporteringen. Planen måste vara uppdaterad och realistisk, med tidpunkter och kostnader för kommande åtgärder.

3. Förändrad resultatrapportering

Eftersom större investeringar kan aktiveras istället för att kostnadsföras direkt, kan föreningens resultat se ”bättre” eller mer ojämnt ut jämfört med tidigare år. Det är viktigt att kunna förklara dessa skillnader för medlemmarna.

4. Mer omfattande årsredovisning

Under K3 tillkommer fler upplysningskrav: kassaflödesanalys, fler noter, värderingsprinciper och förklaringar av förändringar i eget kapital. Det kräver mer arbete – men ger också en tydligare bild för både medlemmar och potentiella köpare.

Vad behöver styrelsen göra nu?

Att vänta till 2026 är ingen bra idé. Övergången till K3 kräver planering och förberedelser i god tid. Vi rekommenderar att din förening:

• Gör en nulägesanalys – Har ni ett uppdaterat anläggningsregister och underhållsplan?
• Börjar arbetet med komponentindelning – Tillsammans med ekonomisk förvaltare eller extern rådgivare.
• Sätter en tidsplan för övergången – Målet är att vara klar inför årsredovisningen 2026.
• Informerar medlemmarna – Förändringarna kommer märkas i siffrorna, men speglar ekonomin mer korrekt.
• Utbildar styrelsen – K3 kräver mer kunskap och dokumentation. En uppdaterad styrelse är en tryggare styrelse.

Exempel: Komponentindelning enligt K3

Vid övergången till K3 ska byggnaden delas upp i komponenter med olika nyttjandeperioder och redovisningsvärden.

Här är några vanliga komponenter i flerbostadshus och deras uppskattade livslängd enligt FAR:s vägledning:

Varje komponent skrivs sedan av individuellt, baserat på kvarvarande livslängd. Detta kräver ett uppdaterat anläggningsregister, samverkan mellan styrelse och förvaltare, samt professionell bedömning av tekniskt skick.

Läs mer i vår artikel Ny vägledning för BRF: Så gör du komponentindelning vid övergång från K2 till K3

Vem omfattas av kravet?

Alla bostadsrättsföreningar omfattas – oavsett storlek, ålder eller omsättning. Även vissa fastighetsbolag måste gå över till K3, t.ex. om:

• Byggnader står för >75 % av nettoomsättningen
• Det finns väsentliga uppskjutna skatteskulder
• Det rör sig om utländska filialer

Men för bostadsrättsföreningar finns alltså inga undantag. K3 blir tvingande från 2026.

Så kan Revea hjälpa din förening

På Revea har vi lång erfarenhet av ekonomisk förvaltning och redovisning för bostadsrättsföreningar – och vi är redo att hjälpa dig genom hela övergången till K3:

• Genomgång av anläggningsregister
• Komponentindelning och avskrivningsplan
• Uppdaterad underhållsplan
• Rådgivning kring presentation av årsredovisningen
• Medlemsinformation & kommunikation

Vi hjälper dig att ta rätt steg – i rätt ordning – så att övergången blir både trygg, effektiv och framtidssäkrad.

Vill du ha hjälp att gå över till K3?

Kontakta oss så bokar vi in en genomgång av din förenings förutsättningar.

I den här artikeln går vi igenom vad du behöver tänka på, steg för steg – från avtal och bolagsbildning till momsregistrering och avslut av din enskilda firma.

Varför omvandla till aktiebolag?

Det finns flera skäl att byta företagsform:

• Begränsat personligt ansvar – du blir inte personligt ansvarig för företagets skulder.
• Professionell framtoning – ett aktiebolag uppfattas ofta som mer seriöst av kunder, leverantörer och banker.
• Skatteplanering – aktiebolag ger fler möjligheter till planering av lön och utdelning.
• Möjlighet till fler delägare – bolagsformen passar bättre om ni är flera som driver verksamheten.

Men övergången kräver att du gör rätt från början. Här är checklistan du behöver.

Steg 1: Förberedelser innan du startar aktiebolaget

Innan du påbörjar själva omvandlingen bör du se över dina avtal, tillgångar och skyldigheter:

• Gå igenom alla befintliga avtal (lokalhyra, leasing, kundavtal, abonnemang) – kan de överlåtas till ditt kommande aktiebolag?
• Kontrollera om överlåtelse kräver godkännande från motparten.
• Fundera på om det finns personal, utrustning, tillstånd eller tillgångar som ska överföras.
• Bestäm om du ska starta ett nytt AB eller köpa ett färdigt lagerbolag.

Tips: Samla alla affärskritiska dokument i god tid – det gör hela processen enklare.

Steg 2: Starta aktiebolag

När du har gått igenom allt det praktiska är det dags att bilda aktiebolaget. Det gör du enklast digitalt via verksamt.se.

För att registrera ett aktiebolag behöver du:

1. Upprätta en stiftelseurkund och en bolagsordning.
2. Betala aktiekapitalet (minst 25 000 kr) till ett särskilt bankkonto, eller genom apportegendom (exempelvis den enskilda firmans tillgångar).
3. Få ett bankintyg eller revisorsintyg vid apport.
4. Skicka in handlingarna till Bolagsverket och betala registreringsavgiften.
5. Vänta på registreringsbeslut – då får aktiebolaget ett organisationsnummer.
6. Anmäl verklig huvudman till Bolagsverket.

Du kan även köpa ett lagerbolag – snabbare, men oftast lite dyrare.

Steg 3: När aktiebolaget är startat

När aktiebolaget är igång behöver du ta hand om praktiska och juridiska detaljer.

• Registrera företaget för F-skatt, moms och som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Överför verksamheten från den enskilda firman till AB:t – antingen genom försäljning eller som apportegendom (om det gjordes vid start).
• Kontakta hyresvärden om du har lokal – få skriftligt godkännande för överlåtelse eller andrahandsuthyrning.
• Anmäl bolaget till ev. branschregister eller sök nya tillstånd vid behov.
• Kolla om kollektivavtal påverkas och MBL-förhandla övergången vid anställda.
• Följ upp teknik och system – du kan i vissa fall fortsätta använda ditt tidigare kassaregister.
• Börja med löpande redovisning och årsbokslut/årsredovisning.

Kom ihåg: Aktiebolag måste lämna årsredovisning – även om du är ensam ägare.

Steg 4: Skattefrågor att hantera vid ombildning

Ombildningen kan få skattemässiga konsekvenser – särskilt om du har fonder eller stora tillgångar i din enskilda firma.

Vanliga överföringsfrågor:

• Periodiseringsfond – kan i vissa fall föras över till AB, annars ska de återföras och beskattas.
• Expansionsfond – kan överföras i vissa situationer, men reglerna är komplicerade.
• Övriga tillgångar – se till att värdering och dokumentation är korrekt om du säljer verksamheten till AB:t.

Läs mer på Skatteverkets sidor om överföring av expansionsfond och enskild firma till aktiebolag.

Steg 5: Avsluta den enskilda firman

När övergången är klar, glöm inte att avsluta den gamla verksamheten:

1. Avregistrera dig från F-skatt, moms och arbetsgivare via verksamt.se.
2. Deklarera en sista gång – avyttringar, återförda fonder och verksamhetsavslut ska redovisas i NE-bilagan till din inkomstdeklaration året efter.

Sammanfattning – checklista enskild firma till aktiebolag

Vill du ha hjälp?

Att omvandla din enskilda firma till aktiebolag är ett stort steg – men också en möjlighet att ta företaget till nästa nivå. Hos Revea får du hjälp hela vägen, från första fundering till färdigt bolag.

Vi hjälper dig med:

• Rådgivning inför ombildning
• Bolagsbildning och registrering
• Redovisning, bokslut och årsredovisning
• Skatteplanering och överföring av fonder
• Personlig kontakt och en trygg process

Ring oss på 08-678 18 40, mejla info@revea.se, eller boka en kostnadsfri rådgivning via vår kontaktsida.

I den här artikeln går vi igenom alla kostnadsposter som påverkar vad en anställd egentligen kostar år 2025 – inklusive uppdaterade procentsatser, semesterlön, pensioner, försäkringar och de stöd som kan minska kostnaderna.

Arbetsgivaravgifter 2025

För de flesta anställda (födda 1959 eller senare) ligger arbetsgivaravgiften 2025 kvar på 31,42 % av bruttolönen. Avgiften täcker bland annat:

För anställda som är 65 år eller äldre (födda 1958 eller tidigare) är arbetsgivaravgiften lägre – 10,21 %.

Växa-stöd 2025

Växa-stödet finns kvar även 2025 och gäller för de två första anställda i enskilda firmor eller aktiebolag utan tidigare anställda.

Med stödet betalar du endast ålderspensionsavgiften (10,21 %) i upp till 24 månader på löner upp till 35 000 kr/månad.

Exempel:

En månadslön på 30 000 kr kostar dig med Växa-stöd cirka 33 063 kr, jämfört med 39 426 kr utan stöd.

Semesterlön och semestertillägg

Alla anställda i Sverige har enligt lag rätt till minst 25 semesterdagar per år.

Semesterlönen beräknas olika beroende på anställningsform:

• Sammalöneregeln: För månadsavlönade. Den anställde får sin vanliga månadslön + ett semestertillägg på minst 0,43 % per semesterdag.
• Kollektivavtal kan ange ett högre tillägg, ofta 0,8 %.
• Procentregeln: För timanställda eller de med rörlig lön. Semesterlönen är då 12 % av den intjänade lönen under intjänandeåret.

Tjänstepension och försäkringar

Tjänstepension är inte lagstadgad men i praktiken standard i många företag.

En vanlig nivå är cirka 4,5 % av lönen upp till 47 625 kr/månad (7,5 inkomstbasbelopp 2025) och 30 % på lönedelar däröver.

Därtill tillkommer ofta försäkringar – till exempel sjukförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstegruppliv – som tillsammans motsvarar cirka 1–2 % av lönen.

På pensionsdelen tillkommer särskild löneskatt på 24,26 %.

Andra kostnader att räkna med

Förutom lön, arbetsgivaravgifter och pensioner finns andra utgifter som påverkar den faktiska kostnaden:

• Arbetsplats (hyra, el, utrustning, IT-licenser)
• Telefon och dator
• Förmåner (t.ex. friskvårdsbidrag, lunchförmån)
• Rekrytering och onboarding
• Kompetensutveckling och kurser

Dessa varierar från företag till företag, men en rimlig schablon är 500–2 000 kr/månad per anställd beroende på roll.

Exempel: Kostnad för en anställd med 30 000 kr i lön

Här är ett räkneexempel för 2025 där den anställde har:

• Månadslön: 30 000 kr
• 25 semesterdagar
• Full arbetsgivaravgift (31,42 %)
• Tjänstepension: 4,5 %
• Försäkringar: 1 %
• Särskild löneskatt: 24,26 % på pensionsdelen

En anställd som har 30 000 kr i månadslön kostar alltså cirka 41 800 kr per månad – eller 40 % mer än lönen.

Exempel: Kostnad för högre lön (60 000 kr/månad)

Vid en månadslön på 60 000 kr blir skillnaden ännu tydligare.

Här motsvarar den totala kostnaden cirka 43 % mer än bruttolönen.

Så här mycket kan du räkna med att en anställd kostar 2025

Tips för att minska kostnaden

1. Utnyttja Växa-stödet – gäller fortfarande 2025.
2. Se över personalförsäkringar – ibland ingår liknande skydd i befintliga kollektivavtal.
3. Digitalisera lönehanteringen – minska administrationen och spara tid.
4. Planera semestertider smart – undvik överlappande frånvaro i små team.
5. Ta in deltidsexpertis – till exempel via Reveas tjänst CFO Light, där du bara betalar för den tid du faktiskt behöver.

Sammanfattning

Att förstå den totala kostnaden för en anställd handlar om mer än bara lönen. När du räknar in arbetsgivaravgifter, semester, pension och försäkringar hamnar totalkostnaden ofta 35–45 % högre än bruttolönen.

För små företag är det därför klokt att budgetera realistiskt och utnyttja de stöd som finns tillgängliga.

Vanliga frågor

Hur mycket kostar en anställd med 35 000 kr i lön 2025?

Totalkostnaden blir cirka 48 700 kr per månad, inklusive sociala avgifter, semester och pension.

Vad är skillnaden mellan bruttolön och totalkostnad?

Bruttolönen är vad den anställde får före skatt. Totalkostnaden inkluderar även arbetsgivaravgifter, semesterlön, pension och försäkringar – det du som arbetsgivare faktiskt betalar.

Hur länge gäller Växa-stödet?

Växa-stödet gäller 24 månader i följd för de två första anställda i ett företag utan tidigare personal.

Gäller arbetsgivaravgifter även på bonus?

Ja. Arbetsgivaravgifter beräknas på all ersättning för arbete, inklusive bonus, förmåner och semesterersättning.

Vill du ha en skräddarsydd kalkyl?

Vi kan hjälpa dig räkna på din situation (lönemodell, kollektivavtal, förmåner, pensionsnivåer och Växa-stöd).

Hör av dig till Revea – vi guidar dig till en smartare budget och trygg bemanning.

Vi har gått igenom propositionens alla 528 sidor – så att du slipper. Här är de viktigaste förslagen för dig som företagare, investerare eller delägare i ett fåmansföretag.

Skattelättnader – men inte för alla

Regeringen lyfter fram tre prioriterade områden i budgeten:

• att stärka hushållens köpkraft
• att återupprätta arbetslinjen
• att främja tillväxten

Flera förslag riktas mot privatpersoner – men även företagare påverkas, framför allt genom förändringar i 3:12-reglerna och socialavgifterna.

3:12-reglerna görs om i grunden

Fåmansföretagare kommer att märka av stora förändringar i beskattningen av utdelningar. Propositionen innehåller ett helt nytt regelverk för hur gränsbelopp ska beräknas – en sammanslagning av huvudregeln och förenklingsregeln.
Läs mer om de nya 3:12-reglerna

De viktigaste förändringarna:

Även definitionen av dotterföretag justeras, vilket tillfälligt möjliggör ”dubbel koncerntillhörighet”. För investeringar via fonder införs dock nya begränsningar – löner i företag som ägs via AIF-fonder får inte längre räknas med.

Viktigt: de nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026, men vissa delar (som karensregeln) får längre övergångsperiod.

Sänkt skatt på arbete – även för äldre och utlandssvenskar

Jobbskatteavdraget förstärks med drygt 17 miljarder och ska främst gynna heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Dessutom höjs grundavdraget för personer över 66 år – ett steg mot minskat skattegap mellan arbete och pension.

För utlandssvenskar sänks SINK-skatten i två steg:

• Från 25 % till 22,5 % (2026)
• Från 22,5 % till 20 % (2027)

Förmåner och resor – flera små men viktiga ändringar

• Laddning av elfordon på arbetsplatsen blir permanent skattefritt från 1 juli 2026.
• Avdragsrätten för drivmedel vid tjänsteresor med laddhybrid förtydligas – det blir möjligt att dra av kostnader för fossila bränslen även om el laddas gratis på jobbet.
• Beloppsgränsen för reseavdrag höjs från 11 000 kr till 15 000 kr.

Sänkta arbetsgivaravgifter – men bara för unga

För unga mellan 19 och 23 år föreslås ett tillfälligt sänkt avgiftsuttag från 1 april 2026 till 30 september 2027. Arbetsgivaravgiften sänks till 20,81 %.

Samtidigt justeras nivåerna i hela socialavgiftssystemet:

• Föräldraförsäkringsavgiften → 2 %
• Efterlevandepensionsavgiften → 0,3 %
• Arbetsskadeavgiften → 0,1 %
• Allmän löneavgift höjs → 12,62 %

Skattereduktion för företagsgåvor – nytt incitament att stödja forskning

Företag (AB och ekonomiska föreningar) får från 2026 möjlighet till skattereduktion på 20,6 % för gåvor till ideella organisationer inom samhällsnytta eller forskning.

• Gåvan måste uppgå till minst 2 000 kr per tillfälle
• Maximalt skatteavdrag: 164 800 kr/år (baserat på 800 000 kr i gåvounderlag)

Moms och energi – småjusteringar med stor påverkan

• Momsen på livsmedel sänks till 6 % under perioden april 2026 – december 2027.
• Dansband får samma moms – 6 % från juli 2026.
• Energiskatt på el sänks till 36 öre/kWh från 1 januari 2026.
• Momsavdrag vid blandad verksamhet ska i huvudsak beräknas med omsättningsnyckel.

Dessutom föreslås bättre kontrollmekanismer för att motverka momsbedrägerier.

Övriga ändringar – på marginalen för de flesta, avgörande för vissa

• Periodisering av skogsinkomster och slopad skatt på ränta på skogsmedel
• Skattebefrielse för biogas vid uppvärmning
• Slopad fordonsskatt för släpvagnar under 3 ton
• Sänkt alkoholskatt för drycker från små oberoende producenter
• Höjd tobaksskatt från 1 januari 2027

Ingen förändring av ränteavdragsregler – än

Budgetpropositionen innehåller inget konkret förslag kring anpassning av ränteavdragsregler till EU-rätten – men en separat proposition väntas i slutet av september. Vi på Revea följer frågan noga.

Vår analys: förenklingar – men med begränsningar

För dig som företagare är årets budget på många sätt positiv:

• Förenklade 3:12-regler – färre beräkningar, större transparens
• Minskade trösklar för utdelning – fler kan utnyttja löneunderlag
• Tydligare incitament att anställa unga och ge gåvor till forskning

Men samtidigt finns begränsningar att ha koll på:

• Max ett grundbelopp per person – inte per bolag
• Sparat utdelningsutrymme blir mindre värt över tid
• Vissa lättnader träder i kraft först 2027

Vi rekommenderar därför att du redan nu analyserar hur reglerna påverkar din ägarstruktur, lönestrategi och utdelningsplanering.

Vill du ha hjälp att räkna på effekterna?

På Revea hjälper vi dig att förstå hur budgetens förslag påverkar din vardag – och dina långsiktiga möjligheter.

Ring oss på 08-678 18 40 eller mejla till info@revea.se

Vi kan också hjälpa dig att simulera utdelningsutrymmen enligt nya 3:12-reglerna – både för 2025 och framåt. Kontakta oss för en första kostnadsfri genomgång.

Många som börjar sälja hantverk, tjänster eller andra varor i liten skala ställer sig frågan: måste jag lägga på moms från start, eller kan jag sälja utan moms? Svaret beror på hur stor din omsättning är och om du omfattas av undantaget för verksamheter med liten omsättning. Här går vi igenom reglerna och vad du behöver tänka på.

När är du momspliktig?

Enligt mervärdesskattelagen är du en beskattningsbar person så fort du självständigt bedriver ekonomisk verksamhet, även som privatperson. Det betyder att du i grunden ska ta ut moms på det du säljer och registrera dig hos Skatteverket.

Men det finns ett viktigt undantag: om din årsomsättning är högst 80 000 kronor kan du slippa ta ut moms. Detta kallas ibland för undantaget för ”verksamhet med liten omsättning”.

Gränsen på 80 000 kronor

För att avgöra om du omfattas av undantaget tittar man på omsättningen under beskattningsåret och de två närmast föregående beskattningsåren. Så länge du inte passerar 80 000 kronor under dessa år kan du sälja utan moms.

Det är viktigt att tänka på att gränsen justeras om verksamheten inte bedrivs under ett helt år.

• Exempel: Startar du din verksamhet 1 juni har du sju månader kvar av året. Då är gränsen 7/12 av 80 000 kr, det vill säga 46 666 kronor. Om du beräknar att sälja för 60 000 kr mellan juni och december passerar du gränsen och måste börja ta ut moms så snart omsättningen överstiger 46 666 kr.

Vad räknas in i årsomsättningen?

Det är inte bara ”vanlig” försäljning av varor och tjänster som räknas in i omsättningen. Till den ska du även lägga:

• Värdet av vissa tjänster som annars är undantagna från moms, exempelvis bank- och försäkringstjänster.
• Värdepappershandel och liknande transaktioner.
• Försäljning av fastigheter och vissa former av finansiella tjänster.

Däremot ska avyttring av anläggningstillgångar inte räknas in i omsättningen.

När du passerar gränsen

Så snart du går över 80 000 kronor i omsättning (eller en proportionellt justerad gräns om året är kortare/längre än 12 månader) ska du börja ta ut moms på dina varor och tjänster. Du är också skyldig att anmäla dig för momsregistrering hos Skatteverket.

Observera att momsen gäller från den första försäljning som gör att du överskrider gränsen. Det är alltså inte tillåtet att vänta till nästa månad eller kvartal.

Fördelar och nackdelar med att sälja utan moms

Det kan verka enklare att sälja utan moms om du har liten omsättning, men det finns både fördelar och nackdelar att tänka på:

Fördelar

• Mindre administration eftersom du inte behöver redovisa moms.
• Ditt pris kan uppfattas som lägre för privatkunder eftersom du inte lägger på moms.

Nackdelar

• Du får inte göra avdrag för ingående moms på dina inköp.
• Om verksamheten växer måste du snabbt ställa om och börja ta ut moms.
• Företagskunder kan uppleva det som mindre fördelaktigt eftersom de inte kan dra av någon moms.

Möjlighet att registrera sig frivilligt

Även om du ligger under 80 000 kr kan det ibland vara en fördel att ändå registrera sig för moms. Det gäller särskilt om du gör stora inköp till verksamheten och vill kunna dra av den ingående momsen. Du kan också ansöka om att få använda undantaget i efterhand, men det gäller tidigast från dagen för Skatteverkets beslut.

Sammanfattning

• Du kan sälja utan moms om din årsomsättning är högst 80 000 kronor.
• Gränsen justeras om verksamheten bedrivs kortare eller längre än 12 månader.
• När du passerar gränsen ska du börja ta ut moms från den försäljning som gör att omsättningen överstiger beloppet.
• Att sälja utan moms innebär enklare administration men också att du inte kan göra avdrag för inköp.

Har du frågor om moms, redovisning eller hur du bäst hanterar en nystartad verksamhet? På Revea hjälper vi företagare och entreprenörer med redovisning, revision, skatt och ekonomisk rådgivning. Kontakta oss gärna om du vill veta mer.

Frågan uppstår ibland hos arbetsgivare: En medarbetare menar att hen tagit ut komptid, medan arbetsgivaren utgått från att det rört sig om semester. Vem bestämmer egentligen – och vad säger lagen?

I den här artikeln går vi igenom skillnaderna mellan komptid och semester, arbetsgivarens ansvar och vad som gäller om det blir oenighet.

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet

Enligt svensk arbetsrätt är det arbetsgivaren som har rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att arbetsgivaren ytterst bestämmer när semester ska läggas ut och när kompensationsledighet kan tas. Samtidigt finns det regler som sätter gränser för arbetsgivarens beslut och som gör att dokumentation blir avgörande om det uppstår en tvist.

Komptid kräver övertid och överenskommelse

För att en anställd ska kunna ta ut kompensationsledighet krävs att:

• Övertid har beordrats eller godkänts av arbetsgivaren.
• Arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om att övertiden ska ersättas med ledighet i stället för övertidsersättning.

En anställd kan alltså inte på egen hand bestämma att frånvaro ska räknas som komptid.

Dokumentation av övertid

Enligt arbetstidslagen ska arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Om sådan dokumentation finns blir det enklare att avgöra vad som faktiskt gäller. Avsaknad av underlag kan däremot göra situationen till en bevisfråga.

Semester måste läggas ut

Semesterlagen säger att alla anställda har rätt till minst 25 semesterdagar per år, varav minst 20 ska tas ut under semesteråret. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att detta sker. Outtagna dagar kan i vissa fall sparas, men bara överstigande 20 dagar.

Om arbetsgivaren inte kan visa att semester lagts ut kan det uppstå problem – särskilt om arbetstagaren hävdar att det i själva verket handlat om komptid.

Kontrollera lönespecifikationer och planering

För att reda ut situationen kan du som arbetsgivare gå igenom:

• Lönespecifikationer – står det att utbetalningen gäller semesterlön eller semestertillägg?
• Semesterplanering – finns det skriftlig planering eller e-post kring förra årets semester?
• Tidrapporter – framgår det om frånvaron markerats som semester eller kompensationsledighet?

Sådan dokumentation kan ge svar på om det rört sig om semester eller komptid.

Praktisk hantering – så undviker du tvister

För att undvika missförstånd är det klokt att införa tydliga rutiner:

• Dokumentera alltid övertid och kompensationsledighet.
• Använd mallar för semesterplanering.
• Säkerställ att lönespecifikationerna tydligt anger vad som är semesterlön.
• Kommunicera skriftligt när kompensationsledighet beviljas.

Genom att skapa transparens minskar risken för konflikter i efterhand.

Sammanfattning

En anställd kan inte ensidigt bestämma att frånvaro ska räknas som komptid. För att kompensationsledighet ska vara giltig krävs både beordrad övertid och en överenskommelse med arbetsgivaren. Samtidigt är det arbetsgivarens ansvar att lägga ut semester varje år – och kunna visa att så skett.

Tvister kring semester och komptid handlar ofta om dokumentation och rutiner. Genom att föra tydliga register och kommunicera skriftligt kan du som arbetsgivare undvika problem.

På Revea hjälper vi företag med frågor kring lönehantering, arbetsrätt och personaladministration. Har du funderingar kring semester, komptid eller andra arbetsgivarfrågor? Kontakta oss gärna för rådgivning.

Regeringen har lagt fram ett förslag om nya 3:12-regler som kan börja gälla redan från och med beskattningsåret 2026. Den största förändringen gäller beräkningen av gränsbeloppet – dagens val mellan förenklingsregeln och huvudregeln tas bort. Istället införs ett gemensamt grundbelopp som ska beräknas för alla delägare i fåmansföretag.

I den här artikeln går vi igenom vad grundbeloppet innebär, hur det beräknas och vilka företagare som påverkas mest.

Från två regler till en gemensam modell

Sedan mitten av 2000-talet har ägare till kvalificerade andelar kunnat välja mellan:

• Förenklingsregeln (schablonregeln) – ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB), som kan användas i ett företag per år.
• Huvudregeln – en beräkning baserad på löneunderlag och omkostnadsbelopp.

Med de nya reglerna försvinner denna valfrihet. Istället införs ett grundbelopp motsvarande fyra IBB (vilket för 2025 är 322 400 kr) som i ett första steg fördelas på alla andelar i företaget.

Så fungerar grundbeloppet

• Varje delägare kan som mest få tillgodoräkna sig ett grundbelopp per år, oavsett antal företag.
• Om en person äger andelar i flera företag sker en proportionering utifrån ägarandelen.
• Någon möjlighet att välja i vilket bolag grundbeloppet ska användas – som i dagens system – finns inte.

Exempel:

Anna äger kvalificerade andelar i två bolag. Hennes totala grundbelopp är 322 400 kr. Beloppet måste proportioneras mellan bolagen baserat på hur många andelar hon äger, även om det bara är i ett av bolagen det finns utdelningsbara medel.

Förbättringar och försämringar

För många småföretagare innebär grundbeloppet en förbättring. Nivån på fyra IBB är högre än dagens schablonbelopp (2,75 IBB), vilket ger större utdelningsutrymme för den som tidigare använt förenklingsregeln.

Men alla gynnas inte:

• Delägare som använder löneunderlagsregeln riskerar ett lägre gränsbelopp än idag. Anledningen är att det införs ett obligatoriskt löneavdrag på åtta IBB, vilket i vissa fall överstiger kompensationen från grundbeloppet.
• Delägare med flera bolag kan drabbas negativt eftersom grundbeloppet måste spridas ut över samtliga innehav. Det kan innebära att gränsbeloppet inte hamnar där det bäst behövs.

När börjar reglerna gälla?

• De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft från och med beskattningsåret 2026.
• Gränsbeloppet beräknas på andelar som ägs vid årets ingång.
• Storleken på grundbeloppet baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För 2026 blir det alltså 2025 års IBB (80 600 kr).

Vad består gränsbeloppet av?

Även efter förändringen består det årliga gränsbeloppet av flera delar:

1. Grundbeloppet – fyra IBB, fördelat på alla andelar.
2. Lönebaserat utrymme – men med ett löneavdrag på åtta IBB.
3. Ränta på omkostnadsbeloppet – statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast på belopp över 100 000 kr.
4. Sparat utdelningsutrymme – dock utan ränteuppräkning.

Sammanfattning – vad betyder detta för dig?

• Har du ett mindre fåmansföretag och har använt förenklingsregeln? Då innebär förslaget ofta en förbättring.
• Har du större löneunderlag eller äger andelar i flera bolag? Då kan förändringen istället leda till ett lägre gränsbelopp än idag.
• Reglerna börjar gälla från beskattningsåret 2026 och påverkar redan utdelningar och kapitalvinster som beslutas det året.

Behöver du hjälp att räkna?

På Revea har vi lång erfarenhet av att hjälpa fåmansföretagare att planera utdelningar, löneuttag och skatter. Vi kan guida dig genom de nya 3:12-reglerna och hjälpa dig förstå vad grundbeloppet innebär för just ditt företag.

Kontakta oss gärna om du vill ha stöd med:

• Beräkning av gränsbelopp och utdelningsutrymme
• Planering av lön och utdelning för ägare och närstående
• Rådgivning kring ägarstruktur och skatteplanering